Att få vara där han är.
Det fanns en tid då vi båda byggde på detta huset all ledig tid. Ofta kan man sakna den tiden, att få vara precis där han är hela tiden och jobba tillsammans.
Nu blir det ibland så att jag går här nere och är avundsjuk på honom som får gå där uppe och bara kreativ hela helgerna medans han går där uppe och är avundsjuk på mig som får gå här nere och spendera min tid med vår prinsessa.
Nu vet, gräset är ju alltid grönare på den andra sidan.
Vi längtar väldigt efter trappan och räcket så vi alla tre kan vara där uppe och ha kul tillsammans.
Idag kom svärmor förbi och lekte ett par timmar med Grysan.
Räffsa löv gjorde hon minsann också!
Då fick denna lilla fotbollen komma upp däruppe och bygga med Björnen precis som på den "gamla goda tiden" .
Finns inget mysigare än att få mysa runt där brevid honom när han briljerar.
För det gör han verkligen, briljerar. Det går inte en dag då jag inte imponeras av honom och allt han gör med vårt hem.
Här kommer lite bilder från eftermiddagens jobb.
En liten skitunge som älskar livet som snickardotter.
Hon tror på allvar att utan henne hade pappa aldrig klarat av att hålla ordning på alla sina skruvar.
